Nära.

När du ler
Så tänds en lampa i det där mörka lilla skrymslet
Som jag kallar håla
Och andra kallar för hjärta
När du ler
Så blir allt lätt att förlåta och jag tänker
Och jag hoppas
Och jag känner något.

När du ler
Så slickas mina knän av lågor
Mitt bröst fylls av myror
Och min hjärna stängs av
När du ler
Så exploderar min likgiltighet
Och avståndet krymper
Och jag blir livrädd igen.

Advertisements

Tags: , ,

7 responses to “Nära.”

  1. Stalin says :

    Inget vidare faktiskt!

    • annyberglin says :

      Kanske inte, men den är ärlig iallafall. Och tänk så tråkigt om alla skulle tycka om samma dikter, samma ord? Tacka vet jag mångfald, även inom poesi.

  2. fabianlund says :

    Underbar!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: